Sök:

Sökresultat:

13703 Uppsatser om Träd och dess livsbetingelser - Sida 1 av 914

Gatans trÀd : en studie av gatutrÀdens villkor pÄ tre Uppsalagator

Detta kandidatarbete handlar om gatutrÀdens förutsÀttningar i en allt tÀtare stad. Arbetet beskriver och jÀmför trÀden pÄ tre av Uppsalas gator, och behandlar trÀdens kvaliteter i gaturummet samt hur man skall arbeta för att sÀkra goda livsbetingelser för trÀden..

Den prekÀra identiteten : En diskurspsykologisk studie om konstruktioner av prekariatet

Den hÀr studien undersöker med hjÀlp av diskurspsykologiska verktyg hur samspelet mellan klass, respektabilitet och kÀnslor konstrueras i ett diskursivt sammanhang. Det diskursiva sammanhanget behandlar kategorin prekariatet. Mot bakgrund av Guy Standings teori om prekariatet som en klass i vardande tillsammans med ett nyanserat och kulturellt förhÄllningssÀtt till klass undersöks hur prekariatets medlemmar konstruerar klass och sina identiteter genom rÀttfÀrdigande presentationer av anstÀndighet och kÀnslor. Genom att konceptualisera klass som nÄgot som konstrueras i diskursiva sammanhang sÄ argumenterar jag för att det diskurspsykologiska angreppssÀttet kan bidra till nya insikter för att nÄ en djupare förstÄelse av social klass i allmÀnhet och prekariatet och dess medlemmar i synnerhet. Resultatet av analysen visar att konstruktioner av den prekÀra identiteten och livsstilen i prekariatet kÀnnetecknas genom uttalanden om otrygga anstÀllningsvillkor och otrygga livsbetingelser..

Undervisningssekvens i naturvetenskap med sagans och berÀttandets form i fokus

Syftet med denna uppsats har varit att planera, genomföra och utveckla en lektionssekvens i naturvetenskap dÀr sagan och berÀttandet som form anvÀnds som metod. Undervisningen handlade frÀmst om fotosyntes och fröets livsbetingelser. Eleverna gick i Ärskurs fyra. Resultatet bestod av planering, genomförande och utvÀrdering av fem lektionstillfÀllen, samt en enkÀt dÀr elevernas instÀllning till sagolÀsning och sagoskrivning undersöktes. Slutsatsen Àr att eleverna var positivt instÀllda till sagolÀsning, men inte lika positiva vid sagoskrivning.

UtvÀrdering av infiltrationskapaciteten hos substrat för regnbÀddar

RegnbÀddar, eller Rain Gardens, Àr vÀxtbÀddar som bÄde fördröjer och renar dagvatten och Àr ett sÀtt att efterlikna naturens eget sÀtt att rena vatten. RegnbÀddar kan finnas i gatumiljö och samsas med fordon och trottoarer. Det kan Àven vara en vacker detalj i en villatrÀdgÄrd. KlimatförÀndringarna ger oss kraftigare nederbörd under kortare perioder och kommer framöver att ge oss blötare vintrar och torrare somrar. Det traditionella dagvattensystemet som snabbt leder bort vatten frÄn staden Àr omodernt och ineffektivt. RegnbÀdden tar hand om vattnet pÄ plats och tillsammans med gröna tak, svackdiken och genomslÀppliga markbelÀggningar skapas ett uthÄlligt dagvattensystem.

Stadens hÄrdgjorda miljöer som vÀxtplats för trÀd

MÄlet med uppsatsen var att utforska och resonera kring hur en parkanlÀggning, i detta fall Stowe Landscape Gardens i Buckinghamshire, England, kan fÄ en viss betydelse och vÀrderas högt av eftervÀrlden. FrÄgorna som uppsatsen utgÄtt frÄn Àr: - Vad Àr Stowe? - Hur beskrivs Stowe? - Vilken betydelse har Stowe och varför? Stowe verkar vara betydelsefull för landskapsarkitekter att kÀnna till, och uppsatsen kan komma att utgöra ett underlag för en diskussion kring hur olika anlÀggningar framstÀlls i trÀdgÄrdshistorien, och hur man som landskapsarkitekt kan förhÄlla sig till det. Genom litteraturstudier och en intervju med Barry Smith, Head Gardener pÄ Stowe, har en undersökning av hur Stowe omnÀmns i olika typer av litteratur genomförts, för att se hur Stowe representeras. Uppslagsverk, undervisningslitteratur för landskapsarkitekt-programmet pÄ SLU Alnarp, litteratur frÄn The National Trust (organisationen som Àger och förvaltar Stowe idag1) och resonerande trÀdgÄrdskonstteori har utgjort underlags-material. Resultatet i tabellsammanstÀllningen tyder pÄ att Stowe har en stor betydelse i trÀd-gÄrdshistorien, eftersom den anses vara mycket tidstypisk för landskapsparkernas tids-period, med stöd av de studerade kÀllorna.

Psykoterapeutisk praxis inom barn- och ungdomshabilitering :   VÀgledande erfarenheter

Syftet med denna studie har varit att undersöka gÀllande praxis samt belysa förutsÀttningarna för psykoterapi som behandlingsmetod inom Barn- och ungdomshabiliteringen.Studien bestÄr av tvÄ delar, dels en enkÀtundersökning riktad till fem lÀn, dels intervjuer med ett urval av de personer som berörts av enkÀten, och dÀr uttalat intresse för att intervjuas. Arbete har varit inspirerande och berikande. Vi har fÄtt ta del av en gedigen kunskap och engagemang för psykoterapeutiskt arbete med funktionshindrade barn och ungdomar, och deras förÀldrar/anhöriga. Resultaten visade att det förekommer psykoterapeutiska insatser i olika former pÄ dessa arbetsplatser. Fokuseringen, omfattningen och metoderna varierar mellan arbetsenheterna och yrkesutövarna. VÄr slutsats Àr att det Àr ett mycket gott arbete som utförs, och med stort engagemang sÄvÀl för att arbeta psykoterapeutiskt som för de funktionshindrades rÀtt till detta stöd. Terapiernas fokus var oftast byggande och bearbetande av sjÀlvbild, nÀr det gÀllde barn/ungdomar, och för förÀldrar krisbearbetning och stöd i att hantera svÄrigheter i den nya livssituationen.Terapier för gruppen funktionshindrade mÄste utgÄ frÄn ett brukarperspektiv, dvs. anpassas efter brukarens förmÄga genom en variation av metoder, konkreta tekniker och ökad tydlighet hos terapeuten.Barn- och ungdomshabiliteringen kÀnnetecknas bl a av kontakter under lÄng tid, av teamarbete och en stor variation av insatser.

KAN JAG FÅ JOBB? - EN STUDIE OM ANSTÄLLNINGSBARHET I BEMANNINGSBRANSCHEN

Bakgrund: Avregleringen av Arbetsförmedlingens monopol 1993 förÀndrade den svenskaarbetsmarknaden nÀr nya anstÀllningsformer tillkom och traditionella tillsvidareanstÀllningar blevfÀrre. Liksom övriga delar pÄ arbetsmarknaden Àr konkurrensen mellan arbetssökande idag storocksÄ inom bemanningsbranschen. Det Àr dÀrför av intresse att undersöka.Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga vad som krÀvs för att betraktas som anstÀllningsbarinom bemanningsbranschen ur ett arbetsgivar- och ett arbetstagarperspektiv. FöljandefrÄgestÀllningar har formulerats: ?Vilka kompetenser, livsbetingelser och egenskaper behövs hosen arbetssökande för att betraktas som anstÀllningsbar pÄ ett bemanningsföretag?? samt ?Vilkaskillnader finns det mellan arbetstagarens och arbetsgivarens syn pÄ anstÀllningsbarhet??Tidigare forskning och teori: Det finns fÄ studier kring anstÀllningsbarhet inom justbemanningsbranschen.

LÄneförbudet i 21 kap 1 § ABL. En studie av dess omfattning och kritik

Uppsatsen beskriver och analyserar lÄneförbudets i 21 kap 1 § ABL omfattning och dess kritik. Kritiken tar sikte pÄ dels lÄneförbudets rÀttssÀkerhet och dels straffsanktions nödvÀndighet. Vad gÀller rÀttssÀkerheten sÄ behandlas lÄneförbudets omfattning i rÀttspraxis och förarbeten utifrÄn legalitetsprincipens krav pÄ restriktiv tillÀmpning. Straffsanktionen analyseras med bakom av lÄneförbudets syfte och övriga civilrÀttsliga och skatterÀttsliga sanktioner. Slutsatsen Àr att förbudets rÀttssÀkerhet kan ifrÄgasÀttas samt att dess aktiebolagsrÀttsliga straffsanktion kan anses överflödig..

Stress vid hÄllning och hantering av akvatiska sköldpaddor

Vid hÄllning av sköldpaddor tillgodoses sÀllan alla deras behov, dels dÄ reptiler tenderar att betraktas som enkla och stoiska varelser och dels för att kunskapen om beteenden och behoven att uttrycka dessa Àr lÄngt ifrÄn fullstÀndig. Denna litteraturstudies syfte Àr sÄledes att överskÄdligt redogöra för akvatiska sköldpaddors fysiologi, vilken betydelse stress har i fÄngenskap, kopplingen mellan stress och beteendebehov samt hur stress kan pÄvisas, antingen genom mÀtning av fysiologiska parametrar eller genom beteendestudier. Slutligen behandlas resultaten av miljöberikning som en strategi att förbÀttra tillvaron för sköldpaddor i fÄngenskap. För att kunna utforma studier och granska resultaten av insamlade data mÄste vi först ha kunskap om varelsen i frÄga som studeras. DÀrför ges först en introduktion till skillnader mellan "standardfysiolgin", dÀggdjurets, och sköldpaddans. Exempelvis Àr reptilcellers plasmamembran tÀtare för joner, vilket ger grunden för den lÀgre metabolism och dÀrpÄ följande ektotermi som utmÀrker reptiler. Stress kan definieras som ett sympatiskt pÄslag, vilket i grunden Àr utmÀrkt funktionellt. Den stress som Äsyftas hÀr Àr av det kroniska slaget och sprungen ur frustration hos individen om den inte tillÄts uttrycka grundlÀggande beteenden.

Genus Jihad : En studie av genusmedvetenhetens ursprung och nÄgra av dess olika uttryck inom islam

Rapporten kommer att behandla definitionen av begreppet homestyling, med avseende pÄ dess ursprung, bakgrund, tillÀmpning och resultat, samt se hur dess marknad och framtid ser ut. Vidare kommer rapporten visa jÀmförelseteorier med övriga yrken och tjÀnster, samt se till medias framstÀllning av Àmnet. Rapporten bygger pÄ intervjuer med personer inom branschen, litteratur och artiklar, samt en praktisk undersökning..

LIKE ROCK : En ny opera vid stadsgÄrdskajen

En ny opera vid stadsgÄrdskajen. Formen av ett berg gör att byggnaden vÀl smÀlter in i sin fysiska kontext. Operan Àr uppbyggd likt terrasser, klÀdda i gröna strÄk för att harmonisera med dess omgivning. Interiört vid dess entré möter besökare foajén med dess mÀktiga rymd dÀr besökarna i pauserna kommer ut pÄ "svÀvande" broar för mingel och tilltugg.Operan Àr inte bara en opera. Flertalet aktiviteter sÄsaom dans, konstgallerier, förelÀsningssalar samt workshops Àr inhysta i operan vilket inte isolerar operan till att vara just bara en opera..

Diasporakulturen mot vÀggen - En analys av Gegen die Wand och dess filmsprÄk.

Denna analys behandlar frÄgestÀllningar om diasporakultur, identitet och representation i relation till dess inverkan pÄ tolkningen av Gegen die Wand och dess filmsprÄk (2004, Fatih Akin). Finns det ett specifikt diasporafilmsprÄk som kÀnnetecknar Gegen die Wand?.

"Missa super 'Gabriel Archangelus'": Tankar om att tonsÀtta den heliga mÀssan och musikaliskt framhÀva och förtydliga dess texter

"Missa super Gabriel Archangelus tankar om att tonsÀtta den heliga mÀssan och musikaliskt framhÀva och förtydliga dess texter" gÄr igenom mÀssan "Missa super Gabriel Archangelus" och hur jag, som kompositör, har gjort för att musikaliskt framhÀva och förtydliga den heliga mÀssans texter, bÄde tankar före och under skrivandet. Uppsatsen börjar bland annat med genomgÄng av mÀssan och dess texter samt orgel och dess stÀmmor och dÀefter fÄr man följa komponerandet genom varje mÀssts oh gÄ igenom de val som Àr gjorda under arbetets gÄng, samt se vilka resultaten blev av dem. Slutligen diskuteras dessa resultats för- och nackdelar..

MĂ„ngbruk i ett landskapsperspektiv : en fallstudie pĂ„ MoDo Skog AB, Örnsköldsviks förvaltning

De senaste Ären har allt fler blickar riktats mot landskapsplanering, som ett verktyg att uppehÄlla/öka den biologiska mÄngfalden i skogsbruket. Denna mÄngbruksplanering i landskapsperspektiv som beskrivs i detta arbete utfördes pÄ uppdrag av MoDo Skog AB, som ett led i deras strÀvan att följa den utveckling som sker inom omrÄdet. Arbetet bestÄr av tre delar: -litteraturgenomgÄng - planering av ett omrÄde -undersökning av allmÀnhetens Äsikter I arbetets litteraturgenomgÄng ges en orientering av kunskapslÀget pÄ landskapsplanerings­ fronten. I planeringsdelen redovisas tre olika mÄngbruksinriktningar vilka ger upphov till fyra tÀnkbara handlingsalternativ. Dessa alternativ utarbetades efter en fÄltinventering av landskapet.

Instansordningsprincipen och dess tillÀmpning i förvaltningsprocessen. SÀrskilt om tillÀmpningen i socialförsÀkringsmÄl.

Instansordningsprincipen har central betydelse i förvaltningsprocessen. Dess nĂ€rmare innebörd och tillĂ€mpning har dock sĂ€llan diskuterats. DĂ€rför görs en bred tolkning av principen och dess syften och funktioner utreds. Uppsatsen behandlar vidare hur instansordningsprincipen ska tillĂ€mpas vid Ă€ndrad processram, rĂ€ttegĂ„ngsfel och situationer dĂ€r nĂ„got aktualiseras i överinstansen som underinstansen inte ansett sig behöva ta stĂ€llning till. Även instansordningsprincipens betydelse för sjĂ€lva domstolsavgörandet behandlas.

1 NĂ€sta sida ->